När blir föreningen arbetsgivare? Guide till arvoden, skatt och arbetsgivaravgifter

Publicerad 2026-07-01 · Av Mikael Andersson

Många föreningar glider in i det här utan att någon egentligen bestämt sig: först är allt ideellt, sedan behövs det plötsligt någon som sköter administrationen eller tränar laget några kvällar i veckan, och innan man vet ordet av har man börjat betala ut pengar för det. Då dyker frågan upp med ens: är vi arbetsgivare nu? Ska vi betala arbetsgivaravgifter? Ska det dras skatt? Reglerna kan kännas snåriga vid första anblicken, men de är faktiskt ganska tydliga när man väl fått grepp om dem – och det finns ett gränsbelopp som kan spara idrottsföreningar en hel del pengar. Den här guiden går igenom vad som konkret händer när en förening växer från helt ideell verksamhet till att ha någon som får betalt, och vad det kostar.

Vad gör en förening till arbetsgivare?

En förening blir arbetsgivare i samma stund den anställer någon – oavsett om det handlar om en heltidstjänst eller en tränare som är där tre timmar på tisdagar. Det som avgör är inte antalet timmar utan relationens karaktär: finns det ett avtal, styr föreningen vad personen ska göra, och betalar föreningen ut lön (fast eller rörlig)? Då finns det en underordningsrelation – personen rapporterar till föreningen och följer dess instruktioner, ungefär som vilken anställd som helst på vilken arbetsplats som helst.

Viktigt: Det hjälper inte att kalla ersättningen för "uppdrag" eller "arvode" om verkligheten säger något annat. Skatteverket bryr sig om hur det faktiskt fungerar, inte vad som står i avtalet. En "konsult" som varje vecka dyker upp på tider föreningen bestämmer, gör det jobb föreningen pekar ut och inte har några andra uppdragsgivare – det är i praktiken en anställd, oavsett vad papperet säger.

Arvoden kontra anställning – när är skillnaden viktig?

Anställning

• Föreningen bestämmer tid, plats och hur arbetet ska utföras.
• Ersättningen kommer regelbundet, som vecko- eller månadslön.
• Personen omfattas av föreningens arbetstagarförsäkringar.
• Föreningen har ett arbetsgivaransvar – uppsägningstid, sjuklön och liknande.

Uppdragstagare (egen företagare eller konsult)

• Personen bestämmer själv hur jobbet ska genomföras.
• Uppdraget är oftast avgränsat i tid eller omfattning.
• Personen fakturerar, i stället för att få lön varje månad.
• Personen ansvarar själv för sin försäkring och sin skatt.

Ett vardagligt exempel: Säg att en idrottsförening behöver få gräsmattan klippt två gånger i veckan under sommaren. Föreningen kan antingen anställa någon på deltid för just det, eller anlita en trädgårdsfirma som skickar en faktura efter varje klippning. Det andra alternativet är ett uppdrag, inte en anställning. Medlemsfaktura hjälper er hålla ordning på medlemsavgifter och fakturor, men själva löneutbetalningen och arvodesfrågorna kräver att ni dokumenterar avtalsförhållandet ordentligt. Läs mer om arvoden till styrelseledamöter här.

Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag – vad måste ni betala?

Så fort en anställd får sin lön utbetald är det två saker som måste skötas: skatteavdraget och arbetsgivaravgiften.

Skatteavdrag

Föreningen ska göra skatteavdrag på lönen, det vill säga hålla inne en del av beloppet och betala in det till Skatteverket i stället för till den anställde. Den anställde får alltså mindre pengar på kontot än vad ni kom överens om i bruttolön – mellanskillnaden går rakt till staten. Exempel: är bruttolönen 20 000 kronor och skatteavdraget cirka 20 procent, håller ni inne 4 000 kronor och betalar ut 16 000 till personen.

Arbetsgivaravgifter

Utöver skatteavdraget ska föreningen själv, som arbetsgivare, betala arbetsgivaravgifter till staten. Det är alltså en extra kostnad ovanpå lönen, inte något som dras från den anställdes pengar. Avgiften ligger runt 31,42 procent av lönesumman (procentsatsen justeras med jämna mellanrum, så kolla alltid aktuell siffra hos Skatteverket). Exempel: betalar ni ut 20 000 kronor i lön, tillkommer ungefär 6 284 kronor i arbetsgivaravgifter som en ren kostnad för föreningen. När ni budgeterar för en anställd räcker det alltså inte att titta på lönen – räkna med både skatteavdraget och avgiften ovanpå.

Kontrolluppgifter

Ni är också skyldiga att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket över alla löner som betalats ut under året. Det är så staten kontrollerar att den anställda personen verkligen deklarerat rätt inkomst. Vill ni se hur det hänger ihop med föreningens övriga bokföring, kika på vår guide om bokföring för ideell förening.

Speciell regel för idrottsföreningar – halvt prisbasbelopp

Här kommer en regel som faktiskt sparar riktiga pengar för många idrottsföreningar: ni behöver inte betala arbetsgivaravgifter på den del av lönen som understiger halvt prisbasbelopp per år och anställd.

Krångligt formulerat, men i praktiken en generös regel. Prisbasbeloppet för 2024 ligger på cirka 97 500 kronor, vilket gör halvt prisbasbelopp till ungefär 48 750 kronor. En idrottsförening kan alltså betala ut upp till cirka 48 750 kronor per år och person – motsvarande ungefär 4 060 kronor i månaden – helt utan arbetsgivaravgifter. Skatteavdrag på lönen ska göras som vanligt, det är bara avgiften som faller bort.

Värt att komma ihåg: förmånen gäller bara idrottsföreningar, inte föreningar i allmänhet, och gränsen räknas per anställd och år. Exempel: en mindre idrottsförening som betalar sin tränare 40 000 kronor om året slipper arbetsgivaravgifter helt och hållet. Betalar en större förening i stället 60 000 kronor, blir det avgift bara på de 11 250 kronor som ligger över gränsen – resten är fortfarande avgiftsfritt.

Kunna visa att föreningen faktiskt räknas som idrottsförening bör ni ändå göra – Skatteverket har det ofta registrerat via organisationsnumret, men det skadar inte att ha koll själv när budgeten läggs.

Kontrolluppgifter och redovisning

När året är slut ska ni rapportera all utbetald lön till Skatteverket: lönesumma per anställd, gjorda skatteavdrag, personnummer och vilken period det gäller. Det sker via en kontrolluppgift, ett standardiserat formulär som Skatteverket tillhandahåller. De flesta bokförings- och löneprogram sköter det här automatiskt numera, så det behöver inte bli krångligare än att klicka rätt knapp i rätt ordning.

En sak till: personalkostnaderna ska också synas i föreningens årsredovisning, vilket ingår i bokföringsskyldigheten för större föreningar. Läs mer om bokföringsplikt här.

Hur Medlemsfaktura hjälper er organisera ekonomin

Medlemsfaktura är i grunden ett verktyg för medlemskap och fakturering, men det passar naturligt ihop med resten av föreningens ekonomi. Använder ni det för att hålla koll på medlemsavgifterna får ni en tydlig bild av vad som faktiskt kommer in – och det gör det lättare att se när föreningen har vuxit till den punkt där det är dags att anställa någon, eller åtminstone betala ut ett arvode. Själva löneadministrationen sköts bäst i ett riktigt bokförings- eller löneprogram, men Medlemsfaktura och bokföringen bör spela på samma lag så att kassaflödet och budgeten stämmer. Läs vår guide om hur ni fakturerar medlemsavgifter för att få bättre koll på de ekonomiska flödena.

Vanliga frågor

« Tillbaka till bloggen eller läs fler guider för föreningar.