Arvode till styrelsen — vad gäller, och vad kostar det föreningen?

Publicerad 2026-07-01 · Av Mikael Andersson

Frågan dyker upp nästan varje år på något årsmöte: ska styrelsen ha arvode? Många kassörer rycker till lite när den kommer, för det låter krångligt och lite känsligt att prata pengar för ideellt arbete. Sanningen är enklare: de flesta föreningar kan arvodera styrelsens arbete helt lagligt, men det kräver rätt beslut, rätt bokföring och en klar bild av vad det faktiskt kostar — för notan är alltid högre än det belopp som står i protokollet. Den här guiden går igenom vad som gäller, vad arvodet kostar i praktiken, och hur du inför det utan att det blir kaos på nästa styrelsemöte.

Ska styrelsen ha arvode? Frågan som alltid dyker upp på årsmötet

Den kommer nästan varje år, ofta under övriga frågor när alla redan börjat fundera på fikat: "Ska vi inte ge styrelsen lite arvode för allt jobb?" Och sen blir det tyst, för ingen riktigt vet vad som gäller. Är det ens tillåtet i en ideell förening? Krånglar det till skatten? Måste vi anställa folk då?

Svaret är enklare än ryktet säger. Ja, en ideell förening får betala arvode till sin styrelse. Det är fullt lagligt och ganska vanligt, särskilt i föreningar där ordföranden lägger ner motsvarande en halv arbetsdag i veckan på saker ingen ser: mejl till kommunen, bokning av lokaler, den där föräldern som ringer klockan nio på kvällen om en cupanmälan. Det som krävs är ett korrekt beslut, korrekt bokföring, och att man förstår vad notan faktiskt landar på — för den är högre än det belopp som står i protokollet.

Arvode är inte samma sak som kostnadsersättning

Här blandar många ihop två helt olika saker, och det är lätt hänt. Kostnadsersättning är när föreningen betalar tillbaka pengar någon redan lagt ut — bensin till bortamatchen, korven på styrelsemötet, abonnemanget som används för föreningens Facebook-grupp. Mot kvitto, skattefritt, klart. Arvode är något annat: en ersättning för tid och arbete, inte för utlägg. Det är skattepliktig inkomst för mottagaren, precis som lön, och det är här saker och ting börjar kosta mer än man tror.

Vad kostar arvodet egentligen — för föreningen?

Här ligger den vanligaste missuppfattningen jag stöter på som kassör: folk räknar med att arvodet kostar exakt det belopp som beslutas. Så är det inte. Ge ordföranden 5 000 kronor om året, och föreningens faktiska kostnad hamnar närmare 5 800–5 900 kronor. Skillnaden försvinner inte, den bara syns inte förrän du gör bokslutet.

• Bruttoarvode: 5 000 kr
• Arbetsgivaravgift (10,21 %): 510 kr
• Och nej, det slutar inte där.
• Sociala avgifter och eventuell försäkring, beroende på avtal: ungefär 300–400 kr till
• Total kostnad för föreningen: cirka 5 800–5 900 kr

Och ordföranden själv sitter inte med 5 000 kronor i handen heller. Hen ska betala inkomstskatt på beloppet, ofta runt 20 procent beroende på övrig inkomst, så det som faktiskt landar i plånboken är närmare 4 000 kronor. Staten tar sitt i båda ändar av transaktionen — föreningen betalar arbetsgivaravgift, individen betalar inkomstskatt. Ingen kommer undan, och det är bra att räkna på det innan man lovar bort en summa på årsmötet.

Så fattar föreningen ett giltigt beslut om arvode

Det tråkiga pappersarbetet, men det måste göras rätt. Man kan inte bara börja swisha ordföranden pengar för att styrelsen tycker det känns schysst. Så här går det till i praktiken:

• Sätt upp det som en egen punkt på årsmötet — inte gömt under övriga frågor.
• Skriv ner riktlinjerna innan mötet: vem får arvode, hur mycket, och under vilka förutsättningar.
• Låt årsmötet fatta det formella beslutet, och se till att det antecknas ordentligt i årsmötesprotokollen.
• Arvodet börjar gälla från den tidpunkt mötet bestämmer — oftast nästa mandatperiod, ibland omgående.
• Bokför det korrekt i föreningens ekonomisystem, vanligtvis som personal- eller styrelsekostnad.
• Rapportera till Skatteverket enligt föreningens bokföringsskyldighet — det här är inget man kan strunta i och hoppas att det löser sig.

Många föreningar passar också på att skriva in möjligheten till arvode i stadgarna. Det är inte ett lagkrav, men det gör att nästa styrelse slipper uppfinna hjulet igen, och det visar medlemmarna att det här är genomtänkt och inte något som klubbades igenom i all hast klockan tio på kvällen.

Vad är ett rimligt arvode?

Det finns ingen statlig taxa att slå upp, ingen Skatteverkstabell att luta sig mot. Föreningen bestämmer själv, utifrån storlek, ekonomi och hur mycket jobb som faktiskt läggs ner. Så här ser det ofta ut i verkligheten, med reservation för att din förening kan avvika rejält åt båda hållen:

• Liten förening (under 100 medlemmar): 2 000–5 000 kr/år till ordförande, 1 000–3 000 kr till kassör.
• Medelstor idrottsförening (100–500 medlemmar): 5 000–15 000 kr till ordförande, 3 000–8 000 kr till kassör.
• Större idrotts- eller kulturförening (500+ medlemmar): 15 000–50 000 kr till ordförande, 8 000–25 000 kr till kassör.
• Övriga ledamöter brukar landa på 25–50 procent av ordförandens arvode, eller ett mindre fast belopp oavsett roll.
• Tumregeln som faktiskt håller: arvodet bör spegla arbetsbelastningen, inte titeln. En ordförande som lägger ner ett par timmar i veckan hela året är värd mer än en som dyker upp på fyra möten och sen är osynlig.

En del föreningar löser det smart genom att göra arvodet frivilligt — den som vill ta emot det gör det, den som inte bryr sig avstår. Det sparar pengar och undviker en del diskussioner, även om det förstås kan kännas lite märkligt att två personer i samma styrelse behandlas olika.

Skatt och rapportering — den delen ingen ser fram emot

Nu till biten som brukar få kassören att sucka lite: arvodet är inkomst, och det ska hanteras precis som annan lön. Så här ser flödet ut:

• Föreningen betalar arbetsgivaravgift på arvodet (cirka 10,21 %) till Skatteverket.
• Arvodet redovisas i arbetsgivardeklarationen, på samma sätt som vanlig lön.
• Mottagaren får ett kontrolluppgift/lönebesked som visar brutto, skatt och netto.
• Mottagaren deklarerar arvodet i sin privata inkomstdeklaration — det är skattepliktig inkomst, ingen genväg runt det.
• Är föreningen bokföringsskyldig, vilket de flesta större föreningar är, ska arvodet bokas på rätt konto för personalkostnader — inte bara plockas ur kassan och kallas "diverse".

Där Medlemsfaktura gör livet lättare

Allt det här kan låta som ett helt litet HR-system bara för att ge ordföranden 5 000 spänn om året. Och ärligt talat, försöker du sköta det i ett löst Excel-ark riskerar du att missa arbetsgivaravgiften, glömma bokföringen, eller — vanligast av allt — inte kunna hitta beslutet igen när revisorn frågar var det står. Med rätt medlems- och ekonomisystem sätter du nivåerna en gång, och sedan sköter systemet bokföringen, rapporteringen och kopplingen till protokollet automatiskt. Din revisor blir dessutom betydligt gladare över ordnade underlag än över ett Excel-ark som senast uppdaterades 2019.

Vanliga frågor

« Tillbaka till bloggen eller läs fler guider för föreningar.