Sponsring och gåvor till föreningen — så här funkar skatten och bokföringen

Publicerad 2026-07-01 · Av Mikael Andersson

Många föreningsledare vet inte riktigt var gränsen går mellan sponsring och en vanlig gåva — och framför allt undrar de vad som faktiskt är skattefritt. Lugnet är att reglerna är rätt raka så fort man förstår skillnaden. Den här guiden går igenom vad Skatteverket faktiskt kräver, hur ni bokför pengarna rätt, och vad ni bör tänka på innan ni tackar ja till en större donation. Inga skrämselrubriker här — bara det ni behöver veta i praktiken.

Vad är skillnaden mellan sponsring, gåva och bidrag?

Skatteverket bryr sig egentligen inte så mycket om vilket ord ni använder i era papper. Det som avgör är vad som faktiskt händer mellan parterna. Sponsring innebär att ett företag (eller en privatperson) betalar pengar eller ger en tjänst mot att få något tillbaka — oftast synlighet: loggan på matchtröjan, namnet på hemsidan, en skylt i sporthallen. Sponsorn förväntar sig alltså en motprestation. En gåva är raka motsatsen: den ges helt frivilligt, utan krav på något i gengäld. Ren generositet, helt enkelt. Bidrag hamnar ofta någonstans mittemellan i praktiken, men brukar vara mer strukturerat än en gåva — statsbidrag, kommunbidrag eller pengar från en stiftelse, riktade mot ett särskilt ändamål. "Vi skjuter till 50 000 kronor till ungdomsverksamheten" är ett typiskt exempel, och den typen av pengar kommer ofta med krav på redovisning.

Varför ska ni bry er om skillnaden? Jo, för att det påverkar skatten på båda sidor. En sponsring kan sponsorn dra av som en affärskostnad, vilket i sin tur färgar av sig på hur er förening ska hantera intäkten. En gåva är i regel helt skattefri för föreningen. Och bidrag följer ibland särskilda villkor som givaren har satt upp — läs alltid det finstilta innan ni tackar ja.

När är gåvor och bidrag skattefritt för en ideell förening?

Här kommer den goda nyheten. Gåvor och bidrag till en allmännyttig ideell förening är nästan alltid skattefria — förutsatt att föreningen faktiskt är registrerad som ideell, att pengarna går till det ideella ändamålet (ungdomsverksamhet, idrott, kultur, socialt arbete och liknande), och att ni inte använder gåvorna för att driva någon form av vinstverksamhet.

Ett konkret exempel: karateklubben i din stad får 10 000 kronor av en lokal bank för att köpa nya träningsmadrasser. Det är skattefritt för klubben rakt av — pengarna räknas som gåva eller sponsring för ett ideellt ändamål. Läs mer om skattefria gåvor till ideella föreningar om du vill in på djupet.

En sak att hålla koll på: om er förening inte räknas som allmännyttig — vissa yrkesföreningar och pensionärsföreningar med snävt avgränsat medlemskap ligger ibland utanför — kan reglerna se annorlunda ut. Är ni osäkra, ring Skatteverket. Det är gratis och de svarar faktiskt hyfsat snabbt.

Momsfrågor på gåvor och sponsring

Det här är den delen som gör folk lite svettiga, men det är inte så farligt som det låter. Ren gåva, ingen motprestation: inget moms alls. Skänker någon 5 000 kronor till fotbollsklubben rakt av, är det momsfritt, punkt slut. Sponsring med motprestation är lite krångligare — då måste ni fundera på vad sponsorn faktiskt får. Betalar ett företag för att synas med sin logga på tröjan eller hemsidan, är det i grunden en försäljning av en tjänst (annonsutrymme), och då ska moms räknas på det värdet. Men — och det här "men" gäller väldigt många ideella föreningar — är ni skattebefriade på grund av ert ideella ändamål slipper ni momsen på sponsringen ändå.

Erbjuder ni ett sponsorpaket där företaget betalar 50 000 kronor mot logga plus ett namngivet arrangemang, kan Skatteverket se det som en momspliktig tjänst. I praktiken slipper de flesta ideella föreningar undan ändå, eftersom huvudverksamheten är momsbefriad. Men — och det tål att upprepas — är ni osäkra på just er situation, fråga Skatteverket eller er revisor innan ni skriver avtalet.

Så bokför du gåvor och sponsring korrekt

Själva bokföringen är faktiskt inte krånglig, men den är viktig när revisorn eller medlemmarna vill se vart pengarna tog vägen. Gåvor och bidrag hamnar på resultaträkningen under en post som "Gåvor och bidrag" eller "Donationer" — ofta bland inkomster från verksamheten, eller som en egen rad om beloppet är stort och det bara skett en gång.

När pengarna kommer in bokför du en debet på bank- eller kassakontot och en kredit på Gåvor och bidrag i resultaträkningen. Får ni istället en gåva i form av egendom — säg att någon skänker träningsutrustning värd 20 000 kronor — bokförs det på samma vis rent principiellt, men ni behöver också lägga in värdet i balansräkningen om det räknas som anläggningstillgång, och dokumentera hur värderingen gjorts (kvitto från givaren, en oberoende värdering, eller liknande).

Spara allt: mejlkonversationer, kvitton, gåvobrev. Får ni en donation via överföring, se till att meddelandefältet innehåller något beskrivande, till exempel "Sponsring karateklubben", så slipper ni gissa i efterhand vad pengarna var till för. Läs vår guide om bokföring för ideella föreningar för mer utförliga instruktioner.

Särskilda regler för större donationer

Landar en donation på över 50 000 kronor, eller får ni en ovanligt värdefull gåva, finns det några saker värda att tänka igenom extra noga:

• Dokumentera var pengarna kommer ifrån — inte för att ni misstänker något, utan för att Finansinspektionen kan ställa frågor kring penningtvätt vid större belopp.
• Skriv ner villkoren om givaren vill att pengarna öronmärks till något specifikt — ett par rader räcker, men ha det på papper.
• Var beredd på att Skatteverket kan höra av sig vid ovanligt stora donationer från företag, för att utesluta dolda arrangemang. Oftast blir det inget alls, men öppenhet från er sida gör att frågorna klaras av snabbare.

Praktiska tips för er förening

• Sätt en donationspolicy: bestäm på ett styrelsemöte vad ni faktiskt tar emot för slags gåvor. Kanske vill ni tacka nej till pengar från vissa branscher, eller till gåvor med konstiga strängar fästa vid sig.
• Skicka ett tack: ett kort mejl eller brev räcker långt. Det bygger förtroende och gör ofta att samma givare hör av sig igen nästa år.
• Var öppna mot medlemmarna: berätta vad pengarna gick till. Fick ni 100 000 kronor till det nya taket på träningshallen, säg det — och visa gärna att taket faktiskt blev klart.
• Ta hjälp av ett medlemssystem: ett system för medlemsregister gör det enkelt att hålla reda på vilka donationer och bidrag som kommit in och från vem, vilket sparar tid både vid bokslut och när ni ska redovisa för medlemmarna.

Medlemsfaktura gör bokföringen enklare och transparent

Vår erfarenhet är att många föreningar bokför gåvor och sponsring lite si och så — ofta i samma kolumn som medlemsavgifterna, vilket gör livet surt både för revisorn och för den som ska förklara siffrorna på årsmötet. I Medlemsfaktura kan du spåra gåvor och bidrag separat från resten av ekonomin. Tagga varje donation efter typ — sponsring, gåva, bidrag — och se med en blick vad som kommit in och vad det gått till. Det gör bokföringen smidigare, men framför allt gör det er förening mer transparent, och revisorn får färre frågor att ställa på slutet.

Vanliga frågor

« Tillbaka till bloggen eller läs fler guider för föreningar.